Den svenska skrot- och återvinningsbranschen befinner sig i en kritisk fas av förändring. Trots att vi är en central aktör i den cirkulära ekonomin, möter vi betydande utmaningar som hindrar full potential.
På Skrotify tror vi att öppenhet och digital innovation är nyckeln för att övervinna dessa hinder och skapa en hållbar, lönsam framtid för alla.
Marknadsbarriärer och den Ekonomiska Realiteten
En av de mest grundläggande utmaningarna är att omvandla miljönytta till ekonomisk lönsamhet. Många gånger är återvinning av metaller inte tillräckligt lönsam, vilket leder till att värdefulla resurser går förlorade. Detta gäller särskilt för innovationskritiska metaller, som ofta finns i små koncentrationer i komplexa produkter, vilket gör dem svåra att utvinna.
En stor del av problemet ligger i att dagens produkter sällan är designade för återvinning. Brist på design för demontering och otillräcklig information om materialkomponenter skapar inneboende ineffektivitet som ökar kostnaderna för återvinningsindustrin. Dessutom är det paradoxalt att statligt stöd för återvinningsprojekt i Sverige är begränsat, eftersom stöd nästan uteslutande går till primärutvinning. Återvinningsinsatser i Sverige minskar globala utsläpp, men då dessa inte räknas in i Sveriges nationella klimatmål, uteblir incitament och stöd.
På Skrotify adresserar vi detta genom att skapa digitala plattformar som gör återvinningsprocessen smartare och mer transparent.
Genom att effektivisera logistik, prisberäkningar och hållbarhetsrapportering, minskar vi de dolda kostnaderna och ökar lönsamheten för alla parter.
Komplexa Regelverk och Tillståndsprocesser
Den svenska lagstiftningen kring skrothandel är komplex och kräver noggrann hantering. Även om det ursprungliga tillståndskravet för skrothandel upphävdes 1999 , har nya regleringar tillkommit, primärt genom Miljöbalken. Idag kan verksamheter som samlar in, sorterar eller delar metaller kräva anmälan till kommunen eller tillstånd från Länsstyrelsen. Specifika verksamheter, som bilskrotning, kräver auktorisation och är strikt reglerade med tidsbegränsade tillstånd.
Denna regleringsbörda, i kombination med kostnader för att sanera äldre anläggningar, har lett till att många mindre aktörer har tvingats lägga ner sin verksamhet. Detta kan i sin tur bidra till en koncentration av branschen till större aktörer, eller, i värsta fall, driva verksamheter under jorden. För att främja en sund och konkurrenskraftig marknad krävs en effektivisering av tillståndsprocesser och en harmonisering av regelverken, nationellt och internationellt.
Miljö, Säkerhet och en Integrerad Strategi
Miljöaspekter och säkerhetskrav är centrala i vår bransch. Äldre verksamheter har lämnat efter sig betydande föroreningar som kräver sanering. Idag ställs höga krav på bland annat dagvattenhantering, lagring av farligt avfall och att fordon töms på oljor och andra vätskor innan skrotning. Utmaningar med att hantera vissa material, som lustgasflaskor, medför även betydande säkerhetsrisker i arbetsmiljön.
Historiskt har lagstiftningen pendlat mellan att fokusera på brottsbekämpning och miljöskydd. När lagen om skrothandel upphävdes 1999, utgick man från att branschen blivit mer seriös. Men rapporter har senare visat att ekonomisk brottslighet fortfarande är ett problem. Vi behöver en mer holistisk och integrerad lagstiftning som behandlar miljöfrågor och brottsbekämpning synergistiskt.
På Skrotify tror vi att den enda vägen framåt är att aktivt omfamna både miljöansvar och affärsutveckling. Vår digitala plattform är designad för att underlätta för seriösa aktörer att följa regler, hantera miljödata och optimera sina processer, vilket skapar en win-win-situation för både företag och miljö. Vi är övertygade om att transparens och digitalisering är nycklarna till en mer professionell, hållbar och lönsam framtid för den svenska skrothandeln.
Skribent: Zébulon Crantz - VD (Skrotify Sverige)
